keep fighting

Ojdå. Tror vi glömde bloggen.. Men nu är vi tillbaka. Hänt en hel del under sommaren och nu är hösten här! Nåja, får väl komma till de jag skulle skriva om.

Jag hatar, bokstavligen H A T A R mobbning & tack å lov är jag inte den ända som tycker så. Det finns inget värre. Hur kan man ens få för sig att trycka ner en person så himla mycket. Folk skär sig, tar tabletter, är självmordsbenägna osv p.g.a att folk kan gå & säga precis vad som helst om en annan. Att folk ens har hjärta till att slå någon allvarligt & kalla den massa saker. Att folk går runt och kallar en person tjock, fet & ful och allt sånt där skit orsakar att just den personen kanske har aneroxia idag eller har ätstörningar pga att idioter ute i världen håller på med sånt här skit! Fattar ni inte hur orättvist det är? ALLA människor är fina på sitt egna sett. Men att förstöra någon annans liv.. fattar inte poängen? Det står klart & tydligt att man inte får mobbas, regeln borde följas precis som att en bil stoppar vid rött trafikljus & kör vid grönt. Ta hand om er! ❤


Friendship.

Vänskap kan vara så himla svårt. Det finns de som har jättelätt att hitta de människor de kan lita på till 100%, medans det finns dom som kanske bara släpper in högst en person som de kan berätta allt för.

Jag som är 15, är mittemellan..
Jag har i alla år som jag varit mindre varit den som släppt in vem som helst i mitt liv och delat mina djupaste hemligheter med dom. Vad ledde de tilll?
Joo det ledde till att jag nu idag har tappat nästan alla. Av alla de kompisarna jag kunde ringa till en random dag bara för att snacka har nu sjunkit ner till högst 4.

Med detta säger jag inte att man måste ha 20 bästisar eller att man inte ska vara nöjd med de människor man har, utan jag säger detta som ett tips.

Det har hänt mej och jag vet hur det är, tro mej. Icke kul!
Så va försiktig med vad du gör och avslöjar, man vill inte få människor emot sej.

Istället för att berätta vidare till kompisar så kan du göra andra saker för att skaka av sej ilska, bekymmer eller hat.
♦Gå ut till studsmattan och låtsas att ringen är den personens huvud och hoppa på den. Bara släpp ut ilskan!
♦Slå eller skrik i en kudde, tro mej det hjälper.
♦Eller gör på det gammaldags viset, skriv allt i en dagbok.

På detta visen kanske du slipper att den personen får reda på vad du har sagt osv.

Jag vet att det alltid (iallafall för tjejer) funkar att snacka skit med en annan om någon.
Men det slutar inte alltid bra.

Det har hänt mej och vill att så många som möjligt slipper uppleva känslan att stå ensam kvar till sist.

Ta hand om er♥






Be strong ~

Hej. Tänkte berätta en "fas" som jag nyss gått igenom. Och tänkte se om det finns någon annan där ute som har det så som jag hade det. Isåfall, vill jag bara påminna er om en sak, GE ALDRIG UPP.

Jag är 13 år, är i typiska tonårs åldern, massa problem med kärlek och vänner. You name it, right? I alla fall, jag mådde riktigt dåligt, jag kunde lixom inte "kontrollera" mig själv.. Jag gjorde tvärtimot vad alla andra sa. 
Jag var påväg hem en dag från skolan, jag mådde så sjukt dåligt och orkade inte något mer, alla hackade på mig osv. Jag tog en glasbit, skar mig riktigt djupt på olika ställen på kroppen. Nu kan jag säga att jag ångrar det, för jag har ärr och dom kommer sitta där föralltid, vilket jag inte trodde då. 

Det finns bättre sätt att komma ut ur sånt här, vilket jag inte tänkte på. Om det är någon där ute som skär sig eller skadar sig själv med mening, stop it. Jag vet hur svårt det är & hur sur man blir på personer som säger så. Men för stunden känns det värt att skära sig, men inte efter. De finns de som mår mycke sämre än mig, skär hela tiden och mår riktigt riktigt dåligt. Jag skulle bara vilja krama om varenda en och säga "du är stark, även om du inte tror det". Alla är lika värda, alla är speciella & alla är vackra på sitt eget sätt. 

Som sagt kom jag ur denna skiten, och nu är det kompisar till mig som sitter och skär sig bara för att det är "kul" och dem inte har något annat att göra, till slut blir man beroende, så börja aldrig med det. Hur svårt det än är, hur jobbigt man än har det, ta ut det på ett annat sätt än att förstöra er egna kropp. Den ska klara av så mycket mer i flera år. 

Jag hatar själv när folk skriver att man ska sluta och frågar "är det värt det?" så jag förstår er om det är någon som tycker att jag är helt idiotisk. Men jag är tacksam för att alla kompisar verkligen fanns där och stöttade mig, en axel jag kunde gråta på och underbara vänner. & om de är någon där ute.. tro mig, det finns alltid en stöttande axel, ni är inte hatade, believe me. ♥

Fortsätt kämpa, va stark & modig så klarar ni er gott & väl. Ni är aldrig ensamma! kramar!





Welcome

Hejsan. Vi är två fotogalna tjejer på 13 & 15 år. Men det är inget ni kommer få se av i bloggen, visst det kommer vara bilder i varje inlägg typ. Men i denna bloggen kommer vi skriva om livet, självförtroende, realtioner med t.ex kompisar, familj osv. 

Det är såhär att vi som sitter bakom skärmen och äger denna bloggen tänker inte berätta öppet vilka vi är. Dels för att vi ska kunna skriva öppet om vissa saker osv. Men hoppas ni gillar det ändå! Vi tycker iaf att det ska bli kul! BE STRONG GUYS.




SMALL DETAILS IN LIFE
Småland,13 & 15 år.

bloglovin

OM BLOGGEN
Hejsan! I denna bloggen kommer vi skriva om relationer, självförtroende, tips, om livet m.m. Vi kommer bl.a skriva om våra egna liv, och även svara på era frågor osv.

~ Stay strong & keep fighting